SOM AGNAR FÖR VINDEN
KJELL E. GENBERG

En kraftig explosion får Stadshotellets entré i Hudiksvall att försvinna i ett moln av spillror. Polisbilen som just passerar demoleras och föraren död. Bland de övriga som omkom i attentatet identifieras en känd förbrytare och polisen anar att det var han som var måltavlan. Något liknande har aldrig inträffat i den lilla staden och polisen våndas inför utredningens omfattning.
   Samtidigt släpps den hämndlystna kvinnan som försökt ta över kommissarie Katarina Solbergs liv, och som försökt elda upp hennes hus, ur fängelse. Katarina förstår att nu måste hon hela tiden se sig över axeln.
   Spåren leder till en gruppering med narkotikaanknytning och allt för slutligen polisen till en våldsam konfrontation och en slutstrid som påverkar Katarina personligen och får henne att tvivla på att hon valt rätt yrke.
  I den här omåttligt populära deckarserien har vi fått följa Hudiksvallspolisens kriminalare i med- och motgångar. I denna sista del når den till slut en klimax och en oväntad upplösning. 

Detta är den sista och 10:e delen i serien om X-gruppen.


 

Blaskan 2130917
 
 
Kjell E. Genberg, Som agnar för vinden (X-gruppen) Arx förlag 2022
 
Så har det blivit dags att säga farväl till X-gruppen, Kjell E. Genbergs serie om ett sammansvetsat gäng poliser i Hudiksvall. X som Gävleborgs läns länsbokstav, X som romerska siffran tio, Som agnar för vinden är nummer tio i serien och tyvärr den sista.
Tyvärr. I denna serie har Genberg på ett mycket speciellt sätt byggt upp en familjekänsla kring den skildrade gruppen poliser. Utryckningar och dramatik vävs samman med den polisiära vardagen med ibland gråa dagar, med spänningar och irritationsmoment samt mer eller mindre tillbörlig attraktion kollegor emellan. Jag läser böckerna i serien som realistiska polisromaner lika mycket som deckare. Även om de fall polisgruppen får på sitt bord är snyggt gestaltade och dessutom trovärdiga, författaren far inte iväg i luftiga fantasier eller överdrivet pang-pang och brutalitet. Något man väl knappast heller har att vänta sig från en författare med runt 300 titlar på sin meritförteckning. Antagligen skriver han klart en till bok under den tid det tar mig att snickra ihop denna anmälan …
Alltså; författaren kan sin sak så klart, ledtrådar i fallen läggs efter hand ut lagom diskret, de villospår som dyker upp far aldrig iväg för långt från huvudhandlingen. Eller; huvudhandlingarna. Serien X-gruppen är konstruerad på ett maner som för tankarna till en del långkörarserier i rutan. I varje bok löser gänget vid Hudikpolisen flera fall. Ibland visar sig brotten vara relaterade, ibland är de, som i Som agnar för vinden, oberoende av varandra. Denna bok inleds med stor dramatik, ett sprängdåd förvandlar Stadshotellets entré till spillror, flera personer dödas, bland dem polisinspektör Gösta Svensson som just gått i pension. Från en initial rådvillhet kring motivet bakom dådet leder spåren till konflikter mellan narkotikarelaterade grupperingar.

I an annan del av Gävleborgs län hittas tre personer döda i något som i förstone ser ut som ett utökat självmord. Ganska snart visar det sig dock att det hela är mer komplicerat än så.

Och, som vanligt, den kompetenta gruppen snutar reder ut allt med bravur, om än efter en brutal och blodig upplösning. I gruppens centrum är polisinspektör Katarina Solberg, en person läsaren omedelbart fattar sympati för med hennes hängivenhet till yrket, hennes (för det mesta) rättrådighet och hennes mänsklighet. Med kärleken går det väl sådär, så även i denna bok. Hennes tidigare älskarinna släpps ur fängelset och Katarina känner sig allt annat än säker, mer än så avslöjas av spoilerrelaterade skäl inte här. En till person som förtjänar nämnas är den trevlige Adin Nicolic. Man unnar honom så väl den kommissarieutbildning han påbörjar i bokens slut, liksom man gärna önskar få veta hur det går och hur hans fortsatta poliskarriär kommer se ut.

Och kanske får man också veta det en dag? Genberg har ett sätt att låta sina personer förflytta sig från en serie till en annan, anmälaren råkar veta att Katarina Solberg även om hon efter bokens avslutande händelser tvivlar på sitt yrke kommer att gå vidare, då inom Uppsalapolisen. I Genbergs och Ulf Brobergs serie om polisarbetet där, som nu omfattar sju delar, den första Förvillande lik, har hon skapat sig en ny tillvaro i en gammal herrgård, i ett händelserikt samboskap med den självsäkra och egensinniga katten Bjässen.
Och detta sker efter att gänget vid Hudiksvallspolisen, som vi som läsare vid det här laget är hej och du med, splittrats och de flesta rört sig vidare i nya riktningar, som agnar för vinden.

KARIN TJÄDER

SOM AGNAR FÖR VINDEN 
Oct 11th, 2023 | By ansvarig | Category:  2023-10 okt, Recension
Av Kjell E Genberg
X-gruppen (del 10)

Arx Förlag, 2023
ISBN 9789188893451, mjuka pärmar, 208 sidor

Boken börjar med en stor smäll. En kraftig explosion förstör Stadshotellets entré och hotellets restaurang i Hudiksvall. Bland de som omkommer i attentatet finns en brottsling, en polis och många förbipasserande. Katarina Solberg och X-gruppen försöker klara upp brottet och söker svaren på de klassiska polis-frågorna ”vem?” och ”varför?”. Samtidigt försvinner polisområdeschefen Martina Wester spårlöst. Hon ersätts av biträdande polischef Kristian Stolpe som blir omdöpt till herr Stolpskott av gruppens utredare. Den nya chefen i kombination med personalbrist blir ett hinder i polisens intensiva spaningsarbete.
”Bomber och granater” tänker jag genast, demolera stadshotell i Hudiksvall, en byggnad från 1878 måste vara en dröm för varje författare. Det kallar jag för entré med ett bang. Och det blir ännu mer action i slutscenerna.
KEG demolerar och staplar döingar på hög i den här sista seriedelen. Jag måste erkänna att den här gången tappade jag räkningen på alla döda, skjutna, knivade och hängda. Det var så spännande så jag slutade räkna kroppar. Alla brott rullas ut och serveras med en lagom dos av samhällskritik. Dan Brown, politiker, Rakel-telefoner, turkiska motorcykelligor och polisledningen får en del välförtjänta kängor.

I boken kan vi följa ett klassiskt polisarbete, där X-gruppens medlemmar utreder vem som levererade sprängmedlet till bomben. Det är mycket upplysande läsning. Samtidigt hör jag att Regeringen vill införa ett nationellt tillståndsregister över dem som har tillstånd att inneha sprängmedel. Detta ska vara på plats år 2024 för att minska bombdåden. Det är ganska typisk att varje gång vi drabbas av stora sociala eller polisiära problem så vill våra politiker skapa ett ”Nationellt register” som ska lösa alla problem. Må det vara kattregister, donationsregister, vapenregister eller databank över bomber och granater. Men X-gruppen löser bombgåtan utan något dyrt register, bör jag påpeka, genom hederligt gammalt polisarbete istället för pinnjakt eller dataslagningar. ”Varför inte göra ett EU-register där sprängmedeltillverkare och bombtillverkare kan registrera sig själva?” undrar jag i min stillhet.

Samtidigt som jag läser boken så ser jag ett nyhetsmeddelande från Dagens Eko i min telefon: Enorma knarkfabriken gömdes i vanlig villa. CITAT: ”Ett rött bostadshus med vita knutar i centrala Osby, och ett stall utanför Sölvesborg, är centrala platser för tillverkning av knarket i ett av Sveriges största narkotikaärenden. Hör hur polisen spaningsarbete avslöjade ligans utbredda narkotikaförsäljning”.
Nyheten är som hämtad från KEG’s bok, där Hudik utgör platsen för dramat istället för Osby. KEG är en stor realist och samtidigt underhållningsförfattare.

Det är en lyckad dekalogi (tio verk) som började med Ingen tid till försoning under 2022 och avslutades med Som agnar för vinden hösten 2023. Det är alltid svårt att avsluta en serie. Det blir lätt en antiklimax när alla trådar ska knytas ihop och man ska ta avsked av X-gruppen. Men även den sista boken håller ytterligt hög tempo och är sanslöst underhållande. Sprängande aktuell om jag får säga så? De tio böckerna i serien är inga klyschiga dussindeckare, de är bilden av vår svenska samtid iklädd kriminalromanens dräkt. Samtidigt är det författarens stora ”hommage” till hans älskade Hudiksvall.

Poliserna i Hudik skingras till slut åt alla håll (precis som i verkliga livet), de skingras som agnar för vinden. Men vi kan hoppas att Katarina Solberg återkommer i nya äventyr. Se Peter Olofssons strålande initierat recension av Benhögen.

ANDRÉ LOUTCHKO