Kvinnor och män i Lönsboda Pistolskytteklubb 1963-2020
Ett lokalt perspektiv på skytterörelsen i Sverige
Fakta
ISBN: 978-91-88893-30-7
Format: 153x213, kartonnage
Antal sidor: 146
Utkom: 2020
Köp boken via:
Adlibris
Bokus
Kvinnor och män i lönsboda pistolskytteklubb 1963–2020
Ett lokalt perspektiv på skytterörelsen i Sverige
Kvinnor och män i Lönsboda Pistolskytteklubb 1963–2020 är en bok som belyser det vardagliga idrottslivet i byn Lönsboda i nordöstra Skåne under en period på närmare 60 år, med startpunkt vid skytteklubbens tillkomst. Författarna fokuserar just på hur vardagen
kan te sig i den svenska idrottsrörelsen och hur denna utifrån bland annat genus- och generationsaspekter förändrats. Men de lägger också stor vikt vid skytteklubbens betydelse för bygden och det lokala identitetsskapandet.
Framställningen bygger i huvudsak på ett 20-tal intervjuer med kvinnor och män ur olika generationer. Dessa lönsboniter får i boken komma till tals och utifrån sina egna hågkomster åskådliggöra en viktig del av såväl svensk skyttesports historia som nordostskånsk mikrohistoria. Genom att ge röst åt både vanliga idrottsutövare, och inom skyttesporten mycket framgångsrika utövare, åskådliggörs en viktig del av svensk idrottshistoria. Detta görs inte enbart ur de inom vissa idrotter stora nationella stjärnornas ofta glamorösa perspektiv, utan med utgångspunkt i några av de många människor som bär upp idrotten som en folkrörelse.
Om författarna
Mats Greiff, född 1955, är professor i historia vid
Malmö universitet. Han har i sin forskning framför allt
arbetat med social- och kulturhistoria. Perspektiv som
klass, genus, etnicitet och generation har använts i
studier av bland annat arbetsliv och arbetsmarknad,
idrott samt relationen mellan populärmusik och samhällsförändring.
Han har ofta arbetat med muntlig historia
i sin forskning.
Anders Lindh, född 1952, är universitetslektor i historia vid
Malmö universitet. Han har i såväl sin undervisning som sin
forskning arbetat med frågor kring integrering av gestaltande
uttrycksformer inom utbildning. Han har också ägnat sig åt
forskning kring moderna gestaltningar av klassisk indisk filosofi
i västvärlden. Anders har arbetat med både muntlig historia
och textanalys i sin forskning. Han är också aktiv inom
sportskytte sedan ett antal år.
recensioner
Pistolskytte i Lönsboda i historiens ljus
idrottsforum.org/bolhan_greiff-lindh221111/
November 11, 2022
Hans BollingFD, fristående skribentMats Greiff & Anders LindhKvinnor och män i Lönsboda Pistolskytteklubb1963–2020: Ett lokalt perspektiv påskytterörelsen i Sverige146 sidor, inb., illMalmö: Arx Förlag 2022ISBN 978-91-88893-30-7
Är skytte en idrott? Enligt AnundKarlsson, som i början av 1970-taletdisputerade på avhandlingen Det frivilligaskyttets spridning i Sverige 1820–1965,har det ”sedan slutet av 1800-talet förtsen tidvis het diskussion om skyttet äridrott eller sport”. [1]Ett försök att besvarafrågan kan alltså leda in i ettbegreppsmässigt finlir. NärRiksidrottsförbundet bildades för att gesvenskt idrottsliv en gemensamhuvudorganisation 1903 beslutades attverksamheten skulle inriktas mot”gymnastik och idrottsgrenar, hvilkaantingen icke kräfva material, avdyrbarare slag eller ock fordra gemensammaterial, hvadan segling och hästsporticke bör upptagas, likasom den särskildtorganiserade skytterörelsen härvid ickekan ifrågakomma”. [2]Skytte stod alltså litevid sidan av, men med tanke påskarpskytterörelsens starka ställning ochden svenska officerskårens storainflytande inom tidig svensk idrottsrörelseär det inte speciellt förvånande attsportskyttet – termen idrottsskytte tycksinte existera – haft sin givna plats inomsvenskt idrottsliv. Skyttets utveckling iSverige föregick också vad som brukarbetraktas som tävlingsidrottensgenombrott och hade alltså sina rötter i den 1860 bildade skarpskytterörelsen, som ibörjan av första världskriget hade hela 225 000 medlemmar, således avsevärt flermedlemmar än hela RF-familjen som först på 1930-talet nådde över 200 000 medlemmar.
Vid OS i Stockholm 1912 arrangerades inte mindre än 18 olika skyttetävlingar, men vidOS 1904 i S:t Louis och 1928 i Amsterdam förekom det inga alls. Skyttet har alltså alltidvarit med, om än ibland parallellt med annan idrottsutövning. Låt vara mindre parallell idag än under stora delar av historisk tid, eller som Anund Karlsson konstaterar iavslutningen av sin studie: ”Den ökade fritiden, den stigande levnadsstandarden och denallt klarare övertygelsen om att skyttet bör ses som sport och inte som militära övningar,bör kunna locka nya anhängare till skytterörelsen.” Det är också ungefär där Karlssonsstudie slutar som Mats Greiffs och Anders Lindhs bok Kvinnor och män i Lönsbodapistolskytteklubb 1963–2020: Ett lokalt perspektiv på skytterörelsen i Sverige tar sinbörjan.
Två perspektiv står i centrum för studien: sportskytte ur ett genusperspektiv samtsportskytte ur ett generationsperspektiv, vilka konkretiseras genom att ur ettinifrånperspektiv studera pistolskytteklubben i Lönsboda.
Mats Greiff och Anders Lindh har skrivit en bok om en pistolskytteförening från Lönsbodai Örkeneds socken i nordöstra Skåne. En skytteförening som varit framgångsrik itävlingssammanhang, men också från en bygd där man inte varit främmande inför att tatill vapen. Våren 1678 föll socknen offer för en av kungen beordrad straffexpedition underKarl XI:s skånska krig. I Göran Rystads biografi över Karl XI redogörs för den givnaordern: ”i hela socknen nederhugga allt mankön som kan gevär bära, skonar allenastkvinnokön och barnen, men bränner upp gårdarna sedan boskapen ochviktualiepersedlarna äro utburne … givandes allt övrigt vad där finnes till skövling”.
Kvinnor och män i Lönsboda pistolskytteklubb 1963–2020 är en behändig bok på 150sidor. Två perspektiv står i centrum för studien: sportskytte ur ett genusperspektiv samtsportskytte ur ett generationsperspektiv, vilka konkretiseras genom att ur ettinifrånperspektiv studera pistolskytteklubben i Lönsboda. Det är vad författarna valt attkalla en mikrostudie, där en premiss är att resultat från den begränsade undersökningenäven kan ge oss generell kunskap, det vill säga resultat från en studie av det specifika,lilla går att överföra till det generella, stora. De frågor som styr undersökningen är närakopplade till det valda perspektivet: hur jämställdhetsfrågor och kvinnors deltagandebehandlas inom skytterörelsen, vilka historiska utvecklingslinjer som kan anas vadbeträffar lokal identitet ur såväl genus- som klass- och generationsperspektiv, samt vilkabakomliggande mekanismer det är som bidrar till att en mindre ort kan produceraframstående sportskyttar.
Studien bygger dels på tidningsklipp samlade av en föreningsmedlem och av föreningengenerat källmaterial, dels på intervjuer med medlemmar i skytteklubben, totalt artonpersoner varav tio kvinnor och åtta män mellan femton och 82 år. Huvudkällorna är docktvå äldre manliga föreningsmedlemmar varav den ene också sammanställt denklippsamling som författarna utnyttjar. Det valda angreppssättet innebär att författarnalyfter fram många intressanta aspekter på skytte och föreningsliv, men också att enrecensent kan utnyttja sitt prerogativ och efterlysa mer samt djupare och vidareundersökningar.
Användandet av lokaltidningars rapportering som källmaterial väcker frågor, som ocksålyfts av författarna, inte bara av källkritisk natur utan även om vad förändringar avpressens bevakning av lokalsamhället betyder, inte bara för forskares möjligheter attåterskapa gångna händelseförlopp men framför allt för lokalt föreningsliv. Med Greiffs ochLindhs ord, ”Fokus har förskjutits från att rapportera om och skildra det lokala ochvardagliga till de elitprestationer som sticker ut lite extra.” Men det är inte bara fokus somförskjutits för den lokala sportjournalistiken i Sverige. Även tidningars möjligheter attrapportera förändras med ägar- och produktionskoncentration. Under höstenrapporterade till exempel Sveriges Radios Medierna att det inte längre trycks någradagstidningar på Gotland, vilket inneburit att morgontidningarna har sin dödslina dragenredan vid lunchtid föregående dag. Vad det inneburit för de läsare som varit vana att tadel av gårdagens lokala idrott till frukostkaffet är självklart. Morgon efter är idrottfortfarande nyheter, men två dagar senare är det historia. Det gäller även en hel del annatnyhetsmaterial. Det finns alltså en del som talar för en än större fokusförskjutning av denlokala idrottsbevakningen, inte bara i nordöstra Skåne. Det är inte troligt atttidningsmaterialet blir oanvändbart för framtida historiker, men det kommer att användaspå annorlunda sätt.
Resultaten presenteras i boken i tydliga kategorier, som kan föras till olika typer av skyttaroch roller inom föreningen: veteranerna, ungdomsledarna, skyttar medtävlingsframgångar, de engagerade familjerna, fritidsentusiasterna, ordföranden samtslutligen Cyril Falck (Lönsboda pistolskytteklubbs starke man och ordförande under 40år).
Valet av huvudperspektiven genus och generation innebär att författarna ägnar mycketintresse åt de kanske två vikigaste trenderna inom svensk idrottsrörelse sedan Idrott åtalla. En ökad kvinnlig närvaro och idrottens i det närmaste totala dominansen över barnoch ungdomars fritid. Det är också två medlemsgrupper som lockats till sportskyttet avandra skäl än tidigare medlemmar som framför allt var män som kom i kontakt med skyttei samband med jakt eller militärtjänstgöring.
Frågor som jag skulle vilja veta mer om är exempelvis: Vid vilka livssituationer har dethistoriskt funnits möjlighet att gå med i en skytteförening? Vad i respondenternasiakttagelser angående förändring över tid beror på samhällelig förändring och vad berorpå att respondenterna förändras över tid, alltså åldras? Vad har lokala kritiker haft attsäga och vilken betydelse har kritiken haft?
Pistolskyttet ger också associationer till populärkulturella fenomen utanför idrotten –hjältar och banditer, Lucky Luke och Hipshot Percussion, Dirty Harry och JohnWick, liv och död, friskyttar och snapphanar.
En randanmärkning är att jag som idrottshistoriker tycker att författarna kunde ha kastatett vidare nät när de sökte fånga tidigare forskning. En historiker som vill studera enskildaidrottsgrenar gör exempelvis klokt i att ta del av Johnny Wijks forskning, allt sedan hansnärmast legendariska uppsats ”Sport, politiska ideologier och det svenska ’tennisundret’” iIdrott, historia och samhälle 1990. Den som intresserar sig för en idrottsförening ilokalsamhället kan också göra värre val än att ta del av Daniel Alsarves avhandling Iständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll och villkor i ÖrebroSportklubb 1908–89 från 2014. Och för den som vill anlägga ett inifrånperspektiv på enidrottsförening finns ju hundratals jubileumsböcker, av vilka förvånansvärt många är avgod kvalitet och fulla av spännande empiri.
Pistolskyttet ger också associationer till populärkulturella fenomen utanför idrotten –hjältar och banditer, Lucky Luke och Hipshot Percussion, Dirty Harry och John Wick, livoch död, friskyttar och snapphanar. I Kvinnor och män i Lönsboda pistolskytteklubb1963–2020 hävdar föreningens ordförande att det finns fördomar mot sportskytte iallmänhet och pistolskytte i synnerhet, fördomar som underblåses av massmedia ochframför allt riktas mot grovkalibriga vapen. Men det är kanske upp till föreningsledare attsjälva lyfta det som är positivt med skytte. Utan att vara insatt i pistolskyttets samhälleligastatus så ställer jag mig också en smula undrande till att det skulle ha lägre status ängevärsskytte. Den undran grundas på min värnpliktstid: Vilka var det som var utrustademed pistoler respektive gevär? Även om det var länge sedan kan jag inte minnas en endaenkel menig utrustad med pistol, dessa var förbehållna en långt mer maktägandekategori.
Avslutningsvis så har ju forskningen visat att en oro för landets säkerhet ochförsvarsvänliga vindar lett till ett ökat intresse för skytte, ”då kyrkklockorna inte barakallade folk till vapen utan också till skjutbanorna”. Det blir intressant att i framtiden tadel av hur årets händelser påverkar intresset för sportskytte. Det är en uppgift som givetvis inte kan läggas på Kvinnor och män i Lönsboda pistolskytteklubb 1963–2020men en forskningsuppgift som Mats Greiff och Anders Lindh har alla förutsättningar att tasig an om de fortsätter att forska om idrotten skytte.
Copyright © Hans Bolling 2022
[1] Anund Karlsson, Det frivilliga skyttets spridning i Sverige 1820 – 1965. Studier av tillväxt- ochregressionsförlopp i en folkrörelse (Stockholm, 1972), s. 6.
[2] John Zander (red.): Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund 1903–1928. Enminnesskrift (Stockholm, 1928), s. 32.
[3] Anund Karlsson, s. 107.
[4] Göran Rystad, Karl XI. En biografi (Lund, 2001), s. 112.
[5] Anund Karlsson, s. 107.